Men hur väl använder sig landets fotbollslag av de sociala medierna? Hur bra är AIK egentligen på Twitter? Hur integrerar Blåvitt med sina fans i de sociala medieflödena? Och vilken tagg är störst, #dif eller #bajen?
Jag ger er nu ANALYSEN NI INTE FÅR MISSA, typ!
Det här med att påstå att någon/något är bättre på sociala medier än en annan entitet är, för att uttrycka det milt, jävligt vanskligt. Sociala medie-experter är oense om vad som är rätt, och vad som är fel. PR-konsulter förspråkar dess kraft, men många kan inte avgöra vad som är upp och ner. Och i branschen finns det inte heller några konkreta algoritmer för att avgöra potentiella, eller reella, värden i "RT:s", "likes" eller kloutscore. Bra så. Dessutom måste man fråga sig om det överhuvud taget finns några sociala medie-experter? Är det verkligen positivt att hävda att vissa är bättre eller sämre i det digitala klustret? Min chef, Brit Stakston, skriver bra om ämnet här - och tolka fjäsket som ni tolka vill.
Men nu hoppar vi över de verkliga problemen och de riktiga debatterna.
Integrering och interaktion
Noterbart för alla elitklubbar i den svenska fotbollstoppen är att samtliga har integrerats i Svenska Fotbollförbundets nya mediesatsning. Samtliga har tillhandahållit möjligheter till egna webb-TV-shower - med studior, kamerauppsättningar och digitala kanaler. Dessutom har de flesta knutit sig till SvFF:s hemsidenätverk. En satsning som kostade åtskilliga miljoner, men samtidigt misslyckades man med att få med sig den formellt sett största klubben - AIK - som har valt att inte publicera den banner som alla andra lag har högst upp på sina hemsidor.
 |
De sociala medie-verktygen är otaliga. Bland de fortsatt främsta är de klassiska bloggarna (om man nu väljer att kasta in bloggarna i begrepet "sociala medier). Exempelvis har AIK, till skillnad från många andra lag, ingen länkad blogg på sin officiella hemsida. Sajten pekar förvisso mot AIK Medias videoflöde, men ingen direktlänk till varken AIK Media eller dess blogg - Blackbeat. På den här fronten får Sveriges självutnämnda gigant klart underkänt.
Något bättre är Gnaget på sin facebooksida. Med 110 446 "likes" är AIK störst på Facebook av de svenska klubbarna. Däremot finns det ett stort, och synnerligen underhållande, "men" för de som inte har gulsvarta hjärtan. När Facebook satsade på timelines fick folk och företag möjligheten att addera information bakåt i tiden. Något AIK inte har valt att göra. Nu får man istället känslan av att solnaklubben grundades 1891 och att inte ett jävla piss hände mellan 1800-talets slut och 2007. Som om Nebojsa Novakovic lobb mot Barcelona aldrig ägde rum. Det här kan förstås leda till att konspirationsteoretikerna runt VM 58 får vatten på sin kvarn.
Twittertrubbel
"Hej, hopp, vi ska finnas på Twitter" är ett slags återkommande mantra i medie-världen. Vem vill liksom inte missa när Piers Morgan trollar Michael Owen. Skämt åsido, Twitter är ett fantastiskt verktyg för att hänga med i vad omvärlden pratar om, för att förankra eller förstärka relationer, för att bygga personliga såväl som kommersiella varumärken, engagera sig i politiska sakfrågor eller sänka sitt intellekt i den SD-ockuperade hashtaggen, #svpol. Men den positiva poängen med Twitter är att kommunikationen sker åt två håll. Twitter ger möjligheter till dialog mellan aktörer och intressenter, mellan företag och konsumenter. Twitter har skapat möjligheter till två-vägs-kommunikation mellan - exempelvis - fotbollsklubbar och deras supportrar.
Men det verkar inte många klubbar förstå.
@Hammarbyfotboll kan stoltsera med 4 699 followers och 2 313 tweets, men kontot följer endast 20 handles (som twitterkonton kallas på binärspråk). Bland de som klubben följer återfinns två medarbetare (beroende på vad man väljer att klassa Rami Shaaban som), ett informationskonto om klubbens nya arena, fyra sportjournalister, ett gäng gamla lirare och resterande är spelare ur den nuvarande truppen.
That's it.
Vid en grov analys av @Hammarbyfotboll's tweets under superettansäsongen 2012 finner jag färre än 5 mentions, drygt 20 retweets - varav ungefär hälften är från egna spelare och interaktionen med fansen kan närmast beskrivas som icke-existerande i detta digitala fönster. Inte ens hashtaggen #bajen, som under sin livstid sett drygt 18 000 tweets (enligt sajten Topsy), används särskilt mycket. Under säsongen som gått har taggen använts i färre än 50 tweets från Hammarbys officiella twitterkonto. När det vankats livetwittring från matcher har kontots admin istället valt taggen #bajenlive. På frågan om varför lär de gamla tvista. Jag förstår i alla fall inte. Bajens twitternärvaro får ett glasklart IG.
Men allt är inte pest och pina i de sociala medierna.
Lillebror visar vägen
För att påvisa hur Twitter faktiskt kan användas av engagerade och kunniga kommunikationschefer vill jag rikta blickarna mot en relativt liten klubb från Hisingen i Göteborg. BK Häckens twitterkonto är ett utmärkt exempel på hur det aktuella mediet kan utnyttjas.
Notera interaktionen. Notera hur de åtminstone försöker ge sina fans den hjälp de behöver. Retweets från supportrar. Frågor på hur matchen ska sluta. Allt finns där. Det enda problemet är att kontot inte länkas, eller ens nämns, på framskjutna platser på klubbens officiella hemsida. Det finns inte heller något som pekar mot klubbens Facebooksida. Det enda sättet att få en stadig ström av Häcken-nyheter är att hitta, via omvägar, Twitterkontot eller Facebooksidan - det finns inte ens en tydlig RSS-knapp!
Dialogen med fansen försvinner
I samma stad, i andra färger ser ett twitterkonto ut som ett ingemansland i länklimbon. IFK Göteborgs sociala medieinteraktion är fullkomligt under isen. Det enda man finner i flödet är länkdumpar till egenproducerade artiklar. Om det är vad man önskar, så är det fine by me, men om det är vad man är ute efter så kan man lika gärna addera hemsidan i sitt RSS-flöde.
IFK Göteborg använder sig av två konton, en för mindre nyheter och en för större. På klubbens hemsida använder de widgets som gör det möjligt att se flödet i #ifkgbg, vilket ger ett plus i kanten då fansen förstår var de ska hänga när det är dags att diskutera Blåvitt. Men att inte fullt ut använda potentialen i ett medium såsom Twitter är besynnerligt.
Kommunicera mera
I mitt tidigare inlägg på denna blogg redogjorde jag mina åsikter om Jan Majlards krönika, "Derbyfest? Snarare svarta september". Att Djurgården inte valde att kommentera artikeln får de stå för. AIK retweetade åtminstone en artikel från Blackbeat om Svenska Dagbladets bottennapp.
Utifrån mitt perspektiv som PR-konsult vill jag ändå hävda att tystnaden från Dif är underlig - och negativ. AIK:s vd tog tjuren vid hornen och berättade vad Solnaklubben ansåg om alstret, men först på tisdagen. Thomas Edselius kunde ha sagt sitt till fansen genom de sociala medierna redan på måndagen, istället skickade han ett öppet brev till traditionella medier.
På Twitter kan ledare inom klubbar ta ställning för sina fans. Eller ignorera dem. Klubbarna kan omfamna den digitala plattformen. Eller motarbeta den. Men det är synd att man nu kan börja prata om "traddklubbar" och digitalkompetenta föreningar. Det vore trots allt softare om fansen kunde få ut maximalt av sitt engagemang. Att de kunde få något tillbaka även utanför arenorna.
(På frågan om vilken tagg som är störst, #dif eller #bajen, så är svaret att bajen är störst (#dif har sett cirka 14 000 tweets, medan #bajen taggats i 18 000). Men även detta är oerhört vanskligt, vilket många bajensupportrar vet om. Sök på "bajen" utan #-tecken och häpna över mängden spanjorer som invarderat flödet.)
Inom sinom tid kommer jag att analysera de olika fansen och spelarnas interaktion och användande av sociala medier. Håll utkik tills dess eller följ mig gärna på Twitter. Ni hittar mig på @ehrnberg, och ni följer mig förstås på egen risk.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar